Manjaurs sågverkshistoria

Manjaurs sågverkstradition har rötter ända tillbaks till 1800-talet.

Första sågen vid Manjaurån

Traditionen av sågverk i Manjaur är lång och innehållsrik. En som vet att berätta om detta är Tage Sandström, som tillsammans med sin fru Inga-Britt äger bolaget Manjaur Såg och Hyvleri vid byns norra infart.

- Den första sågen var en s.k. ramsåg och drevs av vattenkraft. Den byggdes 1880 och låg alldeles intill kvarnen uppe vid Manjaurån, berättar Tage. Kvarnen och sågen nyttjade samma sluss. Sågen sköttes av ett andelsbolag som ägdes tillsammans av byarna Ajaur och Manjaur. Hugo Granström från Manjaur skötte sågningen tillsammans med Erik Holmgren från Ajaur. Litet senare byttes ramsågen ut mot en cirkelsåg som användes ända fram till början av 1920-talet.

Under 1920-talet började det bli modernt med transportabla sågverk. Därför köpte Tages farfar Per Alexander Sandström en dieseldriven såg som han tillsammans sönerna Algot och Helge ambulerade runt i byarna med. 1928 övertogs verksamheten helt av Algot då Helge avsåg att investera sin andel av sågen i ett bilköp.

- Sågen var en encylindrig 15 hästars tändkulemotor av märket av märket Avance. Den stod för det mesta placerad ungefär där Stellan Sandström har sitt sommarhus idag. Men oftast lastade man den på en hästvagn eller ett lastbilsflak och körde iväg den till de byar som behövde såghjälp. Motorn var tung men själva träbordet var lätt att lyfta.

Flottade sågen

Vid ett tillfälle flottade man hela sågverket vattenvägen till Östansjö. På återvägen bestämdes det så att den skulle få stå permanent nere vid stranden Flöhage. På grund av metallstrejken under 40-talet var det bra tider för affärer med skrot, och när man 1943 övergick till en eldriven såg såldes metalldelarna av den ambulerande sågen för 50 kronor. Svänghjulet är dock bevarat och står vid Brynolf Sandströms hus ovanför Flöhage, och de övriga lämningarna av sågen kan än idag skymtas vid stranden.

Den eldrivna såg som inköptes 1943 placerades i en byggnad vid byns södra infart bredvid Helge Sandströms garage. Sågen köptes från Tegsnäset nära Vindeln.

- Den nya sågen och verksamheten övertogs så småningom helt av mig och min bror Brynolf, berättar Tage. När Brynolf som flyttat till Stockholm var uppe på sommarsemester sågade vi en hel del. Men administrationen kring sågen var krånglig att sköta tillsammans och 1980 bestämde vi att jag skulle köpa Brynolfs andel.

Enmanssåg

Tage berättar vidare att eftersom Brynolf inte alltid var närvarande i Manjaur var han tvungen att hela tiden leja in folk. Detta gjorde att han så småningom började fundera på att övergå till en s.k. enmans-såg. En såg där all timmerhantering liksom allt sågande kunde utföras av en enda person.

- Så jag sålde sågen till en köpare i Lövånger och började samtidigt att sondera marknaden på enmanssågar. Vid ett tillfälle åkte jag tillsammans med Brynolf och sonen Staffan nästan ända bort till ryska gränsen i Finland för att titta på en såg. Men till slut köpte jag en av ett företag i Säter. 1997 inhandlades det också en hyvel vilket är ett måste för ett litet sågbolag idag.

Ljus framtid

Det är många faktorer att ta hänsyn till när det gäller att få ekonomi på ett företag i mindre byar. Till exempel kunde Tage inte installera sin nya enmanssåg på samma plats som den tidigare. På grund av de kraftiga ampere-säkringar sågen krävde skulle det innebära ett extra abonnemang dyr ström. Istället byggde han det nya sågverket intill sin sons lantbruksbyggnader och kunde på så sätt dela på abonnemanget. Andra avgörande faktorer är naturligtvis vilken efterfrågan det finns från skogsägare på att få sitt timmer uppsågat. Här har omständigheterna ändå spelat sågbolaget i Manjaur litet i händerna.

- Många av de sågar som tidigare funnits i grannbyarna har upphört, berättar Tage. Det finns numera varken sågar i Forsholm, Risliden, Holmträsk eller i Mårdsele. Däremot finns en liten såg i Brännforssund.

Så detta har inneburit att trycket på Manjaur Såg och Hyvleri HB har ökat. Och att den långa traditionen av sågande i Manjaur alltjämt hålls mer än levande.

Hem >