Aktuellt 2006-17


Boulebana byggd i Manjaur

På sommaren 2016 byggdes i Manjaur en boulebana. Idén föddes redan sommaren 2015 då Stellan Sandström föreslog sin brorson Staffan om att vid bönhuset bygga en boulebana för alla att spela boule tillsammans.
Staffan tände direkt på idén,"skaffade" fram sargen, grävde och öste på med grus i flera lager. Stellan timrade ihop sargen, planade grus och sand, och slutet av juli samlades många familjer för BOULEPREMIÄR!


 image

Manjaur. Näset. 10 december 2006.

"Vars je snön ?"

Vanja Lindström skriver och berättar att hon var hem till byn i mitten på december i vintras och tog ovanstående bild på ett snöfritt Manjaur. Vars snön je undrar också redaktionen.


24 tassar och 36 fötter på jakt efter 104 klövar...

 imageKenneth Lindfors, Lars-Erik Lindström, Bernt och Hans-Erik Sandström tar paus under älgjakten.

Måndagen den fjärde september inleddes 2006 års älgjakt. Manjaurs viltvårdsområde har i år tillstånd att skjuta tio vuxna och sexton kalvar. Jaktlagets sexton medlemmar består till större delen av lokala förmågor men har även inslag av jägare från Hallstahammar i söder till Luleå i norr. I år är sex älghundar med och hjälper till att spåra fram viltet på det 7675 hektar stora jaktområdet.

Jaktänkorna förbereder sig på att eventuellt tillbringa återstoden av helgerna under året på egen hand. Detta beror på att Manjaurs jaktlag idogt brukar jaga till den sista kalven är fälld,  vilket vissa år kan ta ända till sista jaktdagen som är den 31 januari kommande år.

Efter den första jaktveckan rapporteras det att nio vuxna och tre kalvar har skjutits. Det har varit mycket älg i markerna och det har gått riktigt bra för skyttarna i år. Detta firades som traditionen sig bör med den årligen återkommande Älgfesten. Då bjuds det på älgkött i någon form tillagad av några ur jaktlaget. Alla som bor inom viltvårdsområdet är inbjudna och i år var det dryga 40 personer som hade trevligt i Lars-Erik och Gerdys sommarstuga på Näset.

Vanja Lindström


Hem >




Kon återfunnen !

Den ko som i sommaren 2006 sjö- och landvägen lyckades smita ifrån uppbådet av jagande Manjaurbor återfanns i december samma år vid Nyåker på andra sidan Manjaurliden. Kon var märkbart mager men hade ändå ingen avsikt att följa med hem till byn och sina ägare Annika och Staffan Sandström.


Svartkvarn vid Spånhyveln?

Var kvarnstenarna som hittades vid utgrävningen av Spånhyveln resterna av en "svartkvarn"?

 imageGerdy och Lars-Erik Lindström studerar fynden från Spånhyveln.

När Spånhyveln på Manjaursjöns östra strand för några år sedan grävdes om för fiskodling fann Lars-Erik Lindströms gräv- maskinist två gamla kvarnstenar begravda i leran. Det var en riktig överraskning för ingen i byn har hört talas om att det skulle ha funnits en kvarn på platsen. - Det finns två teorier, säger Lars-Erik, den ena är att detta är resterna från en gammal kvarn, så gammal att den fallit i glömska. Den andra förklaringen skulle kunna vara att stenarna varit menade att användas för malning i hemlighet. S.k. svartkvarnar var inte ovanliga under krigsåren då ransonering gällde rörande hur mycket man fick mala. Möjligen kom inte stenarnas ägare längre än till att få dem levererade till den tänkta kvarnplatsen. Fotnot: Läs mer om Spånhyveln till höger.


Manjaur - en Bastuträskkoloni?

Stämmer ryktet att Manjaur koloniserades från Bastuträsk? Under berättaraftonen juli 2007 fick vi svar.

Läs >


 


Årligt konstverk  image

Konstnären Ami Sandström, sommarboende i Manjaur ställer i sommar ut vid Vindelns Konst i kvarn. Start fredag den 13 juli 2007.

Ami ställde även 2006 ut sin konst i bygden.

Tillsammans med några konstnärs- kollegor kunde under några dagar i juli 2006 Ami Sandströms alster beskådas vid Mårdseleforsens café. Ovan ses Ami sittande på ett annat "konstverk" från 2006, också detta ett årligt återkommande. Det är ett badtorn hon och hennes man byggde och pålade ned mitt i Manjaursjön. På grund av det låga vattenståndet tvingades den badsugne förra sommaren ro hundratalet meter ut till det vackert rödmålade badtornet.


Fotnot om Spånhyveln: Spånhyveln ligger vid Skyttlidbäckens utflöde i Manjaursjön. Namnet kommer av att platsen förr användes för att hyvla spån.

Vattenkraften från bäcken överfördes till en mekanisk spånhyvel. Senast den användes var 1950 men läts tyvärr därefter förfalla. Lämningarna av hyveln har kunnat beskådas ända in på 90-talet men är efter den senaste utgrävningen definitivt borta. En som hann uppleva spånhyveln på plats var Sam-Olof Sandström:

 image

Sam-Olof Sandström

- Spån var förr i tiden ett flitigt använt isoleringsmaterial på hus- och ladutak, berättar Sam-Olof. Framför allt på de större ladorna i byarna. På ängarnas smålador använde man oftast bara kluvna trästänger som man la omlott. När jag följde min pappa till Spånhyveln fick jag ligga på rygg under själva hyveln, ta emot de färdiga spånen och stapla dem bredvid. Pappa stod vid kortändan av maskinen och förde 40 cm långa träklabbar mot eggen som oscillerade fram och tillbaka.